Hello Hermaphrodite

hermafrodit_louvre

Öppet brev till orädda män. Ni som rakryggade ger er ut i verkligheten, vissa om er egen styrka och förträfflighet. Ni som skrattar gott åt flamsiga fruntimmer som oroar sig för diverse hitte-på-prylar.

 

”Bisfenol-vaddå, sa du lilla stumpan? Men inte behöver du vara rädd för plast och bekämpningsmedel! Titta på mig, jag har druckit och ätit icke ekologisk mat från plast hela mitt liv och mig är det inget fel på. Det finns betydligt farligare saker än lite plast.”

Du stolta, trygga och visa man. Jag kan inte annat än ge dig rätt på alla punkter.

1- Det finns farligare saker än plast om du refererar till akuta och lättåskådliga företeelser. Karateslag mot struphuvudet, ebolavirus, ensamseglatser i stormigt väder, ja listan på alla de saker som ter sig farligare än plast är ofantligt lång.

2- Det är möjligt att det inte är ”något fel” på dig, beroende på hur man definierar ”fel”. Men risken är stor att dina spermier inte är så pigga, att du har övervikt, en väntande cancerdiagnos och att dina söner inte kommer kunna bli pappor på naturlig väg. (Vad säger Karolinska Institutet?)

3- ”Inte behöver du vara rädd för plast och bekämpningsmedel”. Helt rätt. Jag behöver inte vara rädd för det eftersom jag undviker galna gifter likt Dracula undviker Mallis.

Dessutom är pojkar känsligare för kemikaliepåverkan än flickor. Det östrogenliknande ämnet bisfenol a, en av pralinerna i kemikaliegottepåsen som återfinns i ett kök nära dig kommer ge dig en fantastisk inblick i det motsatta könet.  Låt oss bara ta en helt opartisk titt (här) på vad ett dagligt intag av kvinnligt könshormon gör med dig, du orädda och modiga man, innan du vet ordet av har du börjat synka med frugan. Men hey, värre saker har hänt – att vara tjej är en jättebra grej!

Hermaphroditus_lady_lever

 

Berövad crack och mjukplast

APFöreställ dig en genomsnittlig lekplats i ett genomsnittligt bostadsområde. Barn hoppar runt, får skrubbsår, skrattar okontrollerat och beter sig som man gör när det är eftermiddag och det gäller att ösa ur det sista av blodsockret en härlig sensommardag. På de omkringliggande bänkarna sitter föräldrar uppradade med stela leenden. Man umgås inte, men känner ändå till tillräckligt mycket om varandra för att utstickande saker ska kunna förvandlas till riktigt feta vaglar i grannarnas ögon. Ett erbjudande av typen: ”Nej vet du, om maken din kommer förbi ska ni få en hel sopsäck full av Lisas gamla Hello- Little -Pony –Pokémon- Barbie som hon växt ifrån.” bör inte besvaras med ”Nej tack, vi använder inte plast.” Inte om man inte vill spendera 45 minuter med att bli korsförhörd angående källor, bakomliggande agenda och riktigheten i påståendet att ftalater är skadliga. Som du vet har jag ordentligt på fötterna och lämnade klara besked på samtliga frågor, därför var det något av en överraskning när följande inträffade.

”Naw, det är bara det att vi tycker så synd om henne, det är liksom så att vi är mycket blödigare än ni. Mer sensibla. Att beröva sitt barn Hello- Little -Pony –Pokémon- Barbie är minst lika skadligt som att leka med själva leksaken. Jag menar, det är ju en leksak, den är till för barn i jösse namn!”

Mamman skakade hemanenten tillrätta, snurrade på sin Bismarcklänk runt den rödflammiga halsen och snörpte på munnen. Hon hade sagt sitt och var nöjd över att inte vara en av dem som stillatigande ser på när ett barn far illa.

Mitt barn i det här fallet. Jag hejdade skickligt impulsen att utdela en dansk skalle och tog några lugnande andetag samtidigt som jag beskådade mitt rosiga lilla barn som lekte pirat. Hon har ett lekrum fullt av leksaker (inte en enda i plast) och har aldrig efterfrågat någon av de kaskaduppspydda leksaker frekvent florerande i sandlådan.

Det är möjligt att det kommer en dag när hon vill ha en Hello- Little -Pony –Pokémon- Barbie, det är möjligt att det inte gör det. Vi, hennes far och jag, vill i likhet med alla snälla mammor och pappor ge henne det finaste vi kan erbjuda och hålla henne långt ifrån saker som är skadliga för henne. Till dessa hör bland andra: Transfetter, parabener, crack, ftalater, bromerande flamskyddsmedel, rökheroin, pesticider, mäsk, bisfenol och bensinderivat. Enkla små riktlinjer som funkar för oss i vår familj. Hur andra gör är upp till dem och socialtjänsten.